Årgångstabell

Årgångstabell för Amarone och Valpolicella från 1971 till 2007. Från årgång 2008 och framåt har vi ersatt tabellen med en skörderapport per årgång som hittas här.

 

		2007	2006	2005	2004	2003	2002	2001	2000
		5	5	4	4	3	2	3	4
1999	1998	1997	1996	1995	1994	1993	1992	1991	1990
3	4	5	3	5	2	3	1	2	5
1989	1988	1987	1986	1985	1984	1983	1982	1981	1980
2	5	2	3	4		5	1	3	3
1979	1978	1977	1976	1975	1974	1973	1972	1971	1970
4	3	3		3	4			4

2007 – 5(5)

Ja, vi har tur. Ännu en superårgång. Personligen så tycker jag att denna når ännu hett par snäpp över 2006. Marion och Roccolo Grassis 2007 som vi provat är extremt bra från årgång 2007.

2006 – 5(5)

2006 är en fantastiskt bra årgång medan 2007 kan bli den bästa årgången någonsin enligt vissa bedömare. Helt klart är att de från 2006 som finns ute nu måste ligga något år till. Jag har själv brutit mot denna regel flera gånger förra året. Men gör inte det. Inte ens med två timmars dekantering hjälper det. 2006 är som gjort för riktigt lång lagring.

2005 – 4(5)

En väldigt bra årgång vars toppamarone dröjer till 2010. De flesta som hitintills kommit ut (skrivet januari 2009) är mer direkta och inte lika eleganta som 2004. Ett tips är dock att vänta ett år tills de bästa kommer. Ett briljant undantag för en mycket elegant och angenämt intensiv Amarone är Stefano Accordinis “Acinatico”.

2004 – 4(5)

En synnerligen bra årgång där vinerna är eleganta, välstrukturerade, fruktiga och långlivade. Generellt är russinsötman nedtonad till förmån för frukt och balans, fast fortfarande med en härlig styrka i grunden. En blandning mellan 2000 och 2001 fast med bättre vinifiering från flera producenter. Årgången är släppt för tidigt och börjar inte mogna förrän under 2009, men de kan lagras med förtjänst ännu många år. De bästa producenterna släpper sina Amarone från 2004 under 2009.

2003 – 3(5)

Ett tufft år på grund av torka och höga temperaturer under sommar och höst. Framför allt i Soave har producenterna haft problem med torka. Bardolino och Valpolicella har däremot klarat sig betydligt bättre och kan till och med producera viner av riktigt god kvalitet.

2002 – 2(5)

Svår torka, kraftiga hagelskurar i början av augusti och ihållande regn under skörd… vad mer kan man säga om denna mycket problemfyllda årgång. Vissa producenter lyckades emellertid, genom hård gallring av skadade druvor, producera acceptabla viner.

2001 – 3(5)

Visade sig bli en ganska varierande årgång där det blivit viktigt att hålla sig till de mer välrenommerade firmorna. Vissa producenter fick svårt att nå full mognad detta relativt svala året medan andra producerade viner med fin elegans och bra balans mellan frukt och tanniner.

2000 – 4()5)

Mycket bra år där den varma sommaren gav kraftfulla och välbalanserade viner som kommer att utvecklas fantastiskt efter ett par års lagring i vinkällaren.

1999 – 3(5)

Den varma och torra årgången tvingade fram ännu en tidig skörd. Vissa producenter lyckades bättre än andra och produktionen av Amarone var särskilt gynnsam.

1998 – 4(5)

Var ett enastående år för Amarone-vinerna. För övriga viner (speciellt de vita) blev den varma och torra avslutningen lite för mycket och flera producenter hade problem med att hålla rankorna vid liv.

1997 – 5(5)

Fantastiska, enastående viner. Fulla av kraft och koncentration men med perfekt balans mellan frukt, syra och tanniner. Ett klassiskt år som kommer att tåla många års lagring. Detta är utan tvivel det bästa Amarone året hitills. Skörden var lika bra som 1990 men vinifieringen har utvecklats så mycket de senaste åren att Amarone från 1997 är att betrakta som närmast oöverträffbar i sin elegans. Amarone från detta år har ovanligt mycket frukt och sötma i sin bouquet, utan att den för den skull förlora i kraft.

1996 – 3(5)

Den regniga hösten lade sig som en skugga över årets vinproduktion. Vinerna blev som regel tunna och utvattnade med markerad syra och avsaknad frukt som följd. Inga direkt upphetsande viner med andra ord.

1995 – 5(5)

Strålande årgång men med liten kvantitet. Efter en kall och regnig start kom värmen under juli, augusti och september, vilket framförallt gynnade sent mognande druvor såsom Corvina. Det resulterade i komplexa, eleganta viner med bra struktur och kropp.

1994 – 2(5)

Inte en av de stora årgångarna och det mesta är av ganska trist och tråkig kvalitet. Inte en av långliggarna i vinkällaren helt enkelt.

1993 – 3(5)

Endast de mest pålitliga producenterna lyckade göra något riktigt bra av denna ganska medelmåttiga årgång.

1990 – 5(5)

En fantastisk skörd gav viner som är helt underbara. Amarone från detta år är jämförbara med dem från 1995. Vissa brister i vinifieringen, generellt sett, gör att framförallt topproducenterna nådde absolut högsta klass detta år.