Omdömet om skörden 2019 i Italien var att den generellt sett var knapp, eller till och med ynklig i vissa områden, men enastående vad gäller kvalitet från Piemonte i norr till Sicilien i söder. Om vi tittar närmare på Valpolicella, så var 2019 ett år när man såg en viss nedgång i produktionen – cirka 10–15 % jämfört med 2018 – men vad gäller druvornas kvalitet så var den på topp. Produktionsnivån låg på cirka 46 miljoner hektoliter vilket fortfarande var ganska så normalt även om det var lite lägre än det föregående året. Vinproducenterna i Valpolicella var mycket lyckliga över kvaliteten på 2019 års druvor. Skörden inföll aningen senare än 2018 och den var långsam eftersom det tog tid för alla druvorna att mogna. Ofta fick man gå tillbaka flera gånger och skörda i olika skeden för att druvorna skulle vara tillräckligt mogna. Förutom direkt skörderelaterade aspekter, så var det ett år när flera nya produktionsregler infördes av Valpolicella-konsortiet. Mer om detta nedan.
Väderförhållanden
Året började med en kall och regnig vår som resulterade i en 20–25 dagars fördröjning av växtcykeln med en på vissa håll komplicerad blomnings- och fruktsättningsfas, men den förlorade tiden återhämtades längre fram under sommaren. På vingården Brunelli säger man att all den nederbörd man fick i april och maj var bra för den kommande skörden eftersom det hjälpte till att hålla jordmånen fuktig och var ett stöd för plantorna under de mycket varma sommarmånaderna. Många producenter utförde även ett noggrant beskärningsarbete för att hålla vinklasarna täckta av löv för att inte vara alltför utsatta för solen.
Sommaren 2019 var, som sagt, väldigt varm och framförallt upplevde man två specifika värmevågor; en i slutet av juni och en andra i slutet av juli. Hur som helst gav de högre temperaturerna inte upphov till några problem på druvorna eller löven. Druvklasarna började att mogna först under de sista tio dagarna i augusti och skörden satte i gång en vecka senare än under 2018. Det var i allmänhet en långsam skörd på grund av den oregelbundna mognadsprocessen och vissa druvor mognade sent. Dock var kvaliteten mycket hög med en bra balans mellan syra och sockerhalt. Vingården Brunelli framhäver att även om man inte hade mycket druvor från skörden så var kvaliteten verkligen god och gav upphov till viner med eleganta aromer.
Nya produktionsregler
2019 var året när Valpolicella-konsortiet godkände en ändring av produktionsreglerna för att gå i takt med tiden.
- Man fastställde att procentsatsen av corvinonedruvor från max. 50 % nu kunde vara mellan 45 och 95 %. Detta eftersom corvinone klarar sig bättre i varma temperaturer än corvinadruvan.
- En annan förändring var att druvor som är avsedda för Amarone-produktion nu måste komma från vinodlingar som varit produktiva i minst 4 år i stället för 3 år som tidigare var fallet.
- Som ett led att följa den allmänna förändringen i vintrenden som lutar mer åt torrare viner så sänkte man restsockerhalten från 12 g/l till 9 g/l.
- Valpolicella Ripasso är det vin som gått framåt med stormsteg under de senaste åren och man har därför fastställt att Ripassoviner måste innehålla 10–15 % druvsaft som är avsedd att bli Amarone- eller Reciotovin. Dessutom, får Ripasso-metoden inte pågå längre än 3 dagar och att druvsaften som ska bli Ripassovin liksom druvskalen måste tillhöra samma vinproducent som gör den andra jäsningen.
- Den sista regeländringen var att det nu utöver traditionell kork även är tillåtet att använda skruvkork vid buteljering av Valpolicella-viner.